31/8 08:22

EN VÄN SKULLE fylla år och som alltid är det där med presenter så himla svårt. "Köp inga presenter, säger dom. Sätt in lite till Rädda Barnen istället!" Och då gör man ju givetvis det. Men man kan ju för fasen inte komma tomhänt ändå. Slumpar det sig så att man råkar ha lite framförhållning, ja då löser man problemet på några dagar (plus leveranstid från Kinn.com) med något som, om inte annat, i alla fall är unikt. 

Ofta är det väl så här det börjar: En lerfigur som original. Vi har ju den förnämliga plastellinan "Monster Clay", som sitt fåniga namn till trots, är ett riktigt fint och salongsfäigt modelleringsmedium. Alldeles utmärkt även för små detaljer. Eftersom jag redan från början hade avsikten att göra en tennkopia av figuren, har jag sett till att inte ha några genomgångar eller "öglor" som komplicerar gjutformen. Den tänkte jag nämligen göra i ett enda stycke.

 

 

 

 

 

 

 

Den kloke (och även jag) sparar överkomna "affischtuber" med tillhörande plastlock. En sån tub kapade jag av till lagom längd för att gott och väl rymma originalet. Silikonet jag använde var RTV 3428 för livsmedel. Det tål att bakas i ugn, så då borde det stå ut med lite smält tenn också. (Uppmärksamma iakttagare noterar att silikonet ser lite genomskinligt ut, vilket äger sin riktighet. Jag hade bara en rest av 3428:an, så jag fick fylla upp det sista med en annan silikonrest som fanns tillhands: RTV EC 33.)

 

 

 

 

 

 

 

När silikonet härdat var det bara att ta av locket och försöka komma ihåg vilket som var baksidan av figuren. Jag ville förstås helst ha snittet som skulle frigöra originalet inuti på så skymd plats som möjligt.

 

 

 

 

För att slippa skära i segt papprör, fick det hela ligga i blöt under natten. Nästa dag var det lätt att skala av det mesta av höljet, skära uppifrån vid det ena bakre hörnet, hitta ena hälen och sedan följa ena benet vidare ner. Det är en fördel att skära ojämnt. Det ger bäst passning när formen ska slutas igen, för nästa moment.

 

 

 

 

 

Den framsynte (och jag) sparade förstås resten av den ursprungliga papptuben och förfärdigar av denna en lagom hylsa som mothåll till formen. Binder om med ståltråd och finner så allt redo för metallgjutningen!

 

 

 

 

Tenn smälter vid ca 220 grader och däröver. Det räcker alltså med en kokplatta föra att få det flytande. Man bör talka silikonformen invändigt innan gjutningen, för att förbättra avtrycket. Jag minns inte om jag gjorde det.

 

 

 

 

De observanta betraktarna upptäcker kanske en liten "vinge" från originalfigurens högra hand (med äpplet) ned mot låret. Det är en tunn lerflik för att skapa en luftpassage från den luftficka som annars hade bildats då formen stod upp och ned. Den var lätt att knipsa bort i tennet.Till små objekt klarar sig RTV silikon 3428, För större pjäser och för den högre temperaturen som smält bly har, rekommenderar jag fortfarande RTV silikon 139!

(Åtgången av tenn för den här 13,5 cm höga figuren blev ganska jämnt ½ kg.)

 @ Kinn.com

Idé och bilder från inkspots.se