21/9 13:58

 

JAG HAR SVÅRT att säga nej när en förfrågan kommer. Ibland borde jag, men utmaningar är svåra att motstå. En trädgårdsskulptur för permanent utevistelse - det måste väl bli betong då? 

Till modellen väljer jag den behagliga Plaxtinleran. Den är mycket plastisk men ändå stabil, utan tendenser att sjunka ihop. Priset tillåter också en lite större klump att jobba med.

Det här är kanske den mest njutningsfulla delen av projektet: Kontemplativt, avstressande

Ett första silikonlager, det som ska få tät kontakt med originalet, läggs på med pensel - överallt, i alla skrymslen och prång. Helst i ett par omgångar med härdning emellan.

Därpå tjockare lager, silikonet har fått en tillsats av tixotropmedel. Nu passar man på att fylla ut djupa hål och fickor. Man ska dock ha i åtanke att silikonet ska kunna lossas, utan att brista eller förstöra originalet/den senare gjutningen.

Gipsbindor. Också ett roligt moment. Klipp och lägg upp en rejäl hög av lagom långa bitar. Fyll en skål med kallt vatten och doppa gipsremsorna. Blöt dem bara och låt rinna av, utan att krama eller klämma. Lägg på och täck silikonet kors och tvärs och omlott. Stryk bindorna så tätt intill silikonformen som möjligt. Jag nöjde mig med 3-4 lager och byggde skalet i två halvor. (Själva skarven höll jag isär med hjälp av vaselin.) 

Utanpå skalen av gipsbindor byggde jag på ganska improviserade förstärkningar av gips och strimlat papper. Detta också för att skapa möjlighet att få formen att stå upp och nedvänd.

Jag valde att göra silikonformen i ett stycke, för att sedan skära upp tillräckligt för avformningen. Jag var rädd om "hornen" på figuren. Snittet lägger man helst där det är mest lämpligt och syns minst.

Gjutmassan är tung och pressar ordentligt på inne i formen. Det är noga med att spänna ihop ytterformen väl.

Har man gjort allt rätt håller formen tätt. Betongen är blandad och påfylld i en serie etapper. Först för att förvissa mig om att få ner massan i hornen genom att skaka och klappa på formen. Att skaka loss luftbubblor blev förstås svårare ju mer betong som fylldes på.

Gjutningen fick sedan stå i ett par dagar för att "brinna".

Avformning är alltid ett spännande moment. Nästan olidligt. Men det gick ganska bra den här gången.

på Kinn.com